Här är lite tweets, om den Nonduala filosofin och livet.
Att fly ifrån sina känslor gör bara att man blir jagad.
Extasen föds ur stillheten..
Accepterandet föder nuet.
Det vackra får oss att längta, att längta efter det vi inte förstår och glömt.
Livet är inte reversibelt, det är inte bara att backa bort från det otäcka när man har gått in i lejonets gap.
Så närvarande man blir när tidshorisonten suddas ut.
Säg, vad längtar vi efter, egentligen?
Ju mer man försöker förstå det ofattbara, desto mer fången blir man.
Lättnad, så lätt att förväxla med Lycka.
Om man försöker hålla fast i ögonblicket försvinner det.
Så, vad är en attack i tomheten.
När man slutar med att försöka förstå så börjar det på allvar.
Så blir det olidligt trots att det var det vi ville.
Det vackra leder bara till dig.
Attraktion verkar bara på avstånd.
Djupt ner i stillheten blir livet intensivt.
Ibland kan det gå ett halvt liv innan man förstår det självklara, det som man hört så många gånger och trott man förstått.
Det finns mer här: @Nonduala
